Kategori: CharZam

Hat mot Vibe kodning

Jag läser ofta på LinkedIn för att få en känsla av vad folk med mitt yrke håller på med.

Ofta är det positiva saker där någon är stolt/gillar något.
Ibland är det upprört, till exempel jobbannonser där man efterfrågar 10 års erfarenhet på en produkt som finnits i 5 år.
Ibland är det het debatt, till exempel öppna kontorslandskap, arbetsro, arbetsplats.
Nu går det även att läsa om hat, och det är Vibe kodning som rör om det i huvudet på människor.

Det som verkar uppröra är:

  • Idén att icke-programmerare kan skapa appar
  • Kostnaderna för verktygen
  • Vibe kodarna skapar skitkod
  • Hantverket förloras
  • Klyftan mellan de som har verktygen och de som inte har verktygen
(mer …)

Demokratisk AI

Vi kommer att ha personlig AI, familjens AI, statens AI, företagets AI, föreningens AI.

Det behöver inte bli så att AI ägs av ett fåtal enorma företag som drar in alla vinster. Det är redan idag möjligt att ha en egen AI installerad och som körs på din egen hårdvara. Du kan installera LM Studio för att få en egen AI på din dator.

Idag använder vi program med grafiska gränssnitt och styr dem med tangentbord och en muspekare.
Du kan redan nu se framtiden genom att ladda ned appen "´ChatGPT" för iPhone eller Android. Där kan du prata med en AI och få svar med en naturlig röst.
ChatGPT är en AI som kan svara på dina frågor men den jobbar inte för dig.

(mer …)

Mänskliga robotar

Vi automatiserar allting för att det ska bli billigare.

Men det finns också en enorm mängd med maskiner, verktyg och lokaler som är anpassade för människor. Det skulle bli mycket dyrt att modifiera alla maskiner till att bli smarta och automatiserade.
Dessutom står många maskiner stilla långa tider när vi sover eller när det är fel säsong. Onödigt att lägga mer pengar på dem.

Om man däremot har en robot som liknar en människa (humanoid robot) då kan de använda maskinerna och verktygen när de behövs.

(mer …)

AI in i framtiden

Jag jobbar som programmerare. Vi använder stora språkmodeller (Large Language Mmodel - LLM) för att analysera data. Vi använder CoPilot och andra AI tjänster för att snabbare skriva kod.
Vi börjar nu med Vibe coding där vi ska kunna få hela applikationer byggda genom att beskriva dem i detalj.
Stora språkmodeller kan också kontakta tjänster i nätverket och på internet med protokollet MCP. MCP ser ut som en förenklad version av GraphQL.
Men en språkmodell agerar bara på det du skriver. En AI Agent däremot får ett uppdrag. Den kan prata med tjänster med MCP men också prata med andra agenter via A2A protokollet.

Men vart är vi på väg? Jag tror att det kan bli så här…

(mer …)

Din .se domän är ett kulturarv

Kungliga biblioteket läser av alla .se domäner och följer alla länkar 1-2 gånger om året. En del sidor oftare än så.
Du kan läsa mer på KulturArv3.

Den bot som KB använder bryr sig inte om att det finns NOFOLLOW-länkar på sidorna.
Om du som jag har en Wordpress-sida med Black-hole installerat så går KB botten rakt i fällan och blir bannad från sidan.

Fällan finns på alla sidor och är gömd för besökare. Bara bottar ser fällan. Fällan ser ut så här:

<a rel="nofollow" style="display:none" href="https://teamfakta.se/?blackhole=1f2a583366" title="Do NOT follow this link or you will be banned from the site!">Team Fakta</a>
(mer …)

1990, IBM PC med MS-DOS

1990 var jag student på 4-årig teknisk. Vi hade mycket inlämningsuppgifter i programmering och jag behövde en PC för att göra dem.Köpte av en kompis en resväske PC med MS-DOS. Det var en bärbar dator med uppfällbar skärm. Datorn liknade en resväska med full storlek på tangentbordet. Den hade monokrom orange plasma-skärm med enorm efterbränning. Hårddisken var på 10 Mb och internminnet på 640 Kb.(mer …)

1988, Amiga 500

Jag var tidig med att skaffa en Amiga 500 1988. Det var första modellen som hade ett överkomligt pris. 6500 kr fick jag betala för den. Nu drabbade det ingen fattig, jag jobbade mycket. Fick in pengar på studiebidraget, bodde hemma och hade busskort via skolan. Jag hade därmed inte en enda utgift.(mer …)

1986 Commodore 64

Jag hade köpt en ny dator 1986, en Commodore 64. Jag hade tänkt ha den enbart för spel och fortsätta programmera på min underbara Spectravideo 328, men mamma och pappa tyckte att jag skulle använda den nya datorn istället.Den inbyggda basicen i Commodore 64 var eländig. Det hela blev mycket roligare när jag köpte ett cartridge som heter Simons basic. Den gav en mängd med grafiska utökningar till Basic och nu kunde jag göra kul program igen.(mer …)

1985 och Spectravideo 328

Under 1985 jobbade jag hela sommarlovet utom en vecka. Det blev otroligt mycket pengar för mig. Jag sparade givetvis allting, snåljampe som pappa kallade mig eftersom jag var så gniden och höll hårt i pengarna.Jag hade varit hos min kompis Johnny och han hade en superhäftig dator som heter Spectravideo 318. Den hade sprites. Grafiska objekt som kunde läggas ovanpå skärmen. Man kunde ha ett antal sprites samtidigt på skärmen och jag blev helt svärsåld när man kunde detektera när de kolliderade, och allt styrdes med en avancerad basic.(mer …)

1984 Min första dator, VIC-20

Min kompis Lasse hade redan 1983 en VIC-20. Det är en hemdator från företaget Commodore som med dåtidens mått hade ett överkomligt pris.Prestandan på VIC-20 är en 1 MHz-processor som heter 6502, ett RAM-minne på 3,5 Kb (3500 tecken) och inbyggd basic. Som skärm används en vanlig TV. Programmen lagrades på kassettband med 300 bit/sekund. Det kunde ta minuter att ladda in ett stort program.VIC-20 kan även ha så kallade cartridges. Det är en modul som sätts in baktill på datorn. I modulen finns en ROM-kapsel med mjukvara som autostartar då datorn startas.(mer …)

CharZam